Nervositeten gjorde mig svag i hela kroppen.
Jag spanade ut på alla människor.
Undrande.
Var var du?
Föga anade jag att du stod bakom mig. Utanför. Och tittade på mig.
"Jag ville ta vara på stunden. Njuta."
Att du tittade på mig. I flera, långa minuter. Utan att jag visste.
Medan jag stod med fjärilar i magen och undrade var du var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar